Folkmordet i Gaza kan bli Israels undergång

Idag har folkmordet i Gaza rasat i ett år. 

Palestina befinner sig i en humanitär kris av obeskrivliga mått, Det råder akut brist på mat, rent vatten och mediciner. Sjukvårdssystemet är utraderat och överlevande personal arbetar i temporära inrättningar som dignar under trycket av skadade och sjuka. Utöver det tvingas hundratusentals människor att fly. 

Situationen förvärras ytterligare, av att Israel blockerar hjälpsändningar och konvojer från internationella hjälporganisationer som kämpar för att nå fram till de mest utsatta.

Israels ständiga luftangrepp och markoffensiver orsakar en nära total förödelse av bostadsområden, skolor, sjukhus, vägar och annan viktig infrastruktur. Uppskattningsvis nittio procent av Gaza ligger i ruiner. Det kommer att ta decennier att återställa.

Den traditionella israeliska blitzkrieg-doktrinen har frångåtts till förmån för ett
utdraget anfallskrig mot Gaza, som urartat till vad som bara kan beskrivas som en vettvill hämndaktion.

Trots det militära övertaget och det internationella stöd som Israel åtnjuter, ser det nu alltmer ut som en kamp i motvind för Israel, att uppnå sitt mål i Gaza. Den utdragna konflikten tär på både militära och civila resurser.

Ett socialt och psykologiskt sammanbrott

Medan Israel fortsätter att anfalla Gaza, fördjupas en sedan länge pågående inre kris i det israeliska civilsamhället.
Den israeliska befolkningen genomgår en social och psykologisk genomklappning. Många har tappat eller vänt sig ifrån kontakten med verkligheten och lever i en bubbla av desinformation, propaganda och förnekelse.
Det är ett kollektivt trauma som påverkar alla aspekter av det israeliska samhället, från storpolitiken till vardagslivet.

Ekonomisk kris

Israels ekonomi befinner sig i fritt fall på grund av den utdragna konflikten

Den så viktiga sektorn för högteknologiska industrier stagnerar och det pågår en så kallad Brain Drain, som i snabb takt dränerar landet på viktiga resurser och kompetenser i form av kvalificerad arbetskraft som i ökad takt lämnar landet i för gott.

En annan anmärkningsvärd utveckling är att israeler nu ofta hörs tala om sionismen i dåtid. Något som kan tolkas till att det pågår en fundamental förändring i den israeliska självbilden och den nationella identiteten.

Folk har kommit att ifrågasätta sionismens ideal och löften, sannolikt som en reaktion på det pågående kriget och dess konsekvenser för det israeliska samhället.

Media och desinformation i Israel

Den omfattande desinformationen som sprids via landets medier är en central aspekt av krisen inom Israel. Den har lett till en situation där stora delar av befolkningen lever i en alternativ verklighet, avskärmad från omvärldens perspektiv.

Ett  korrumperat medielandskap

Även tidigare respekterade nyhetskanaler har fallit offer för propagandan. Haaretz, som tidigare ansågs vara en liberal röst i det israeliska medielandskapet, publicerar nu regelbundet falska nyheter i form av faktuellt felaktig information om kriget, selektiv rapportering som silar bort kritiska perspektiv och genom att undvika helt och hållet att rapportera om internationella händelser. Israelerna förblir på så vis ovetande om omvärldens reaktioner mot kriget i Gaza.

En självvald språkförbistring 

En viktig faktor i spridningen av desinformation är språkbarriären. Många israeler väljer aktivt bort engelskspråkiga nyheter, vilket begränsar deras tillgång till yttre perspektiv och internationell rapportering.

Något som leder till situationer där grundläggande fakta, som Sydafrikas anmälan om att Israel genomför folkmord, förnekas och ignoreras av stora delar av befolkningen.

Konsekvenser för samhället

Isoleringen och omfattande desinformationskampanjer har allvarliga konsekvenser eftersom det omöjliggör en nyanserad intern debatt. Det leder till inre spänningar och konflikter, och vilket legitimerar den israeliska regeringens fruktansvärda övergrepp på palestinier. Båda bidrar till att förhindra möjligheter till fredliga lösningar.

Isolering från omvärldens perspektiv förstärker också känslan av offerskap och rättfärdiganden för fortsatta aggressioner mot palestinierna.

Omvärdering av Sionismen

Den pågående konflikten har tvingat fram en omvärdering av sionismens roll och betydelse i det israeliska samhället. Det ser ut att pågå en förändring i landets ideologiska fundament.

Sionism i backspegeln

Allt fler israeler talar nu om sionismen i dåtid, och har börjat ifrågasätta sionismens löften om säkerhet och status quo. Något som kan tänkas indikera en framväxande insikt om att de sionistiska idealen kanske inte längre ses som förenliga med visioner för ett framtida Israel.

Kraftfulla och ibland våldsamma konfrontation sker nästan dagligen mellan israeler som demonstrerar mot kriget, och unga högerextrema, om sionismens roll i konflikten med palestinierna

De stora demonstrationerna mot kriget, där många äldre israeler deltar, visar på en omvärdering av relationen mellan judisk identitet och israelisk nationalism.

Historiska paralleller och lärdomar

I kontexten av det pågående folkmordet i Gaza drar många israeler paralleller till sin egen historia av förföljelse. Det går upp för alltfler att hämnd inte är en hållbar strategi för överlevnad eller framgång.

Denna insikt står i stark kontrast till den nuvarande politiken och militära strategin, vilket skapar en kognitiv dissonans bland israeler.

Framtida utmaningar

Insikter om sionismen som orsak till fasansfullt lidande för palestinier, ställer Israelerna inför existentiella frågor om landets framtid och identitet. Hur kan en post-sionistisk israelisk stat se ut? Vilka nya ideologier eller visioner kan fylla tomrummet efter infernalisk nationalism?

Dessa frågor lär bli centrala i att forma en ny framtid för Israel. En framtid där man kunnat bygga en hållbar relation på dialog och förtroende med palestinierna och
med omvärlden.

Internationella reaktioner och konsekvenser

Israels omänskliga övergrepp i Gaza har lett till starka internationella reaktioner, vilket påverkar landets diplomatiska och ekonomiska ställning globalt.

Diplomatisk isolering

Landet riskerar diplomatisk isolering till följd av sitt agerande i Gaza. Allt fler länder och internationella organisationer tar avstånd från eller kritiserar nu öppet Israels politik. Inte minst efter att Sydafrika anklagelse om folkmord vann gehör i Internationella brottsmålsdomstolen.

Vi hör också ökande internationella krav på sanktioner och vapenembargon, främst
från länder med kolonialistiskt förtryck i levande minne, såsom de afrikanska staterna. 

Folkmordet i Gaza har även lett till försämrade relationer med länder som traditionellt är Israels allierade.

Ekonomiska konsekvenser

Den diplomatiska isoleringen har även ekonomiska konsekvenser för Israel. 

Bojkotter, desinvesteringar och sanktioner påverkar landets ekonomi negativt.

Särskilt drabbad är den högteknologiska sektorn, som är beroende av internationella samarbeten och investeringar. Att dessa dras in, hotar en av Israels viktigaste ekonomiska drivkrafter.

Förändrad global opinion

Den globala opinionen har skiftat märkbart under konfliktåret. Sociala medier och alternativa nyhetskanaler har bidragit till att information om situationen i Gaza trots allt kunnat spridas till omvärlden. Vilket har lett till ökad sympati för palestiniernas sak.

Detta skifte i global opinion utgör en långsiktig utmaning för Israel och deras förmåga att upprätthålla internationellt stöd för sin politik.

Den messianska rörelsen i Israel

Omkring 15% av landets judiska befolkning tillhör den nationella ortodoxa religiösa rörelsen, som är starkt messiansk i sin natur.

Denna grupp har en djupt rotad tro på att Gud på något sätt kommer att rädda dem i svåra tider. De ser den nuvarande krisen som ett test från Gud snarare än ett hot mot Israels existens. De tror att Israel kommer att segra genom Guds nåd, oavsett militära eller politiska omständigheter. Vissa hävdar till och med att Israel inte behöver vapen från USA eftersom Gud kommer att ingripa. De ser motgångar som tillfälliga prövningar snarare än tecken på Israels nedgång

Spänningar inom rörelsen

Trots den starka messianska övertygelsen finns det spänningar och nyanser inom rörelsen. Inte alla nationella ortodoxa judar är lika fanatiska eller messianska som den ledande figureren Benjamin Smotrich. Det hörs röster inom gruppen, som menar att det faktiskt finns gränser för hur långt man kan förlita sig på gudomligt ingripande, och att hoppet för staten Israel vilar på att människor agerar rationellt här på jorden. 

Generationsskillnader i Israel

Det finns tydliga skillnader i hur olika åldersgrupper i Israel uppfattar landets situation och framtid. Dessa skillnader speglar olika historiska erfarenheter och förväntningar.

Den äldre generationen

För den äldre generationen, som minns krigen på 1970-talet, och traumat från Yom Kippur-kriget 1973 vet hur det påverkat det israeliska samhället. De äldre ser sionismen som något att hämta kraft i, för organisering och återhämtning.

Den yngre generationen

Den yngre, tredje generationens bosättare, har en annan syn på Israels situation. De har vuxit upp med en självbild av självberättigande och självklara privilegier. De är mindre benägna att acceptera några uppoffringar eller kompromisser. De kan generellt inte hantera den nuvarande krisen och konsekvenserna av den. I skillnaderna mellan generationerna skapas spänningar och konflikter uppstår om hur Israel ska hantera den nuvarande krisen och planera för framtiden.